okej. oskar säger jag bara. under emmaboda gav killen mig tak över huvudet, en nybäddad soffa att sova i, "frukost på sängen", trevlig tvåmannaförfest, massa öl, gitarrspelande och mat. allt detta till en okänd förvirrad tjej han träffade i en tunnel klockan 4-5 på morgonen efter att en sur vakt inte ville låta mig vara kvar på radio depts hotellrum. har sällan träffat en sådan otroligt öppen, snäll och genuint godhjärtad människa som oskar. jag började fälla glädjetårar flera gånger när jag var hos honom. jag frågade "varför är du så snäll mot mig?" och han svarade "det är bara såhär jag är". det finns stunder då jag tappar hoppet för mänskligheten. vid de tillfällena kommer jag alltid tänka på alla oskars där ute.