kollar på en hobbyinspelad kameravideo på youtube med ett band som spela live. ibland går bilden över till den fulla, sjungande, hoppande och dansande publiken. jag ser speciellt en kille som pekar med armen mot scenen och sjunger med i låtarna med väldig inlevelse och övergestikulerande rörelser. jag skäms lite för deras skull tills jag kommer på att jag är likadan när jag kollar på konserter. det är bara så det är, man ska vara lite galen och det gör ingenting! minnen som först kommer upp i huvudet apropå detta är två konserter med mando diao.

såg dem för första gången 2006 tror jag, på the tivoli. mitt måtto är och har alltid varit att stå längst fram på konserter (förutom på festivaler där jag knappt ser några band utan dricker+umgås istället) och det var jag såklart tvungen att göra här med. de jag var där med gick och satte sig efter några minuter, men lilla jag stod kvar längst fram och trängdes mellan en massa galna killar som var 180+ långa. tillslut så svimmade jag av utmattning och vattenbrist. jag tuppade inte av särskillt länge, och som tur var fångade någon upp mig så jag stod kvar längst fram till konserten var slut. det var minnsan en upplevelse! kommer ihåg att jag var helt slut efteråt och så sjukt törstig att jag utan problem drack två stora glas vatten på raken.

andra gången jag såg dem var på siesta, men det har jag inte så mycket minne av (tack vare gratis alkohol). tredje gången däremot var på hultsfred 09. kommer ihåg att jag och en nyvunnen festivalvän stod längst bak framför storbildskärmarna och skreksjöng och dansade oss igenom hela spelningen. vi var helt galna och det var sjukt kul och förmodligen mycket jobbigare än vilket träningspass som helst!